Då var denna helg snart över, å den har gått relativt fort oxå.
Även om man inte har gjort så mycket saker...
Fast det är ju skönt med sådana helger också :-)
Med tanke på att veckan som var blev tuff & veckan som kommer nog också gå åt det hållet, känns det som..

Imorgon ska jag på ett möte som jag inte har en aning om hur det kommer att gå eller vad som kommer tas upp *~*
Känns väldigt ovisst och jobbigt att ta sig dit, men är ett måste :-/
Kan bara hoppas på att det kommer gå bra :-/
Det är bara lite tufft tycker jag, eftersom jag har så mycket annat som går snett i livet.
Tycker liksom att det kan vända lite nu - så man kanske kommer få upp humöret & lusten att göra saker igen :-/
Istället för att det bara går åt fanders hela tiden och bara mötas av alla dessa motgångar hela tiden :-(
Jag har vissa tankar som jag förtränger & verkligen kämpar med för tillfället!
Men som kommer upp till utan allt oftare den senaste tiden, tyvärr - frågan är hur länge jag kommer orka stå emot detta!
Med tanke på jag vet hur mycket detta förstör för mig & sätter mina döttrar i en tuff situation.
Vilket jag inte vill, för de har ju varit med om mycket ändå i sitt liv & behöver verkligen inte mera!
Sen dessutom så finns det andra i min närhet som kanske inte heller orkar med det :-(
Och framför allt så finns det många som inte förstår att man tänker på det sättet eller att man gör vissa saker!
Men det är något som verkligen har följt mig under hela mitt liv till och från *~*
Det är nog något som kommer hålla i sig hela livet ut, även om jag kan stå emot just för stunden - så vet jag inte hur länge det varar.
Har liksom tagit upp det med en person som ska försöka hjälpa mig i den mån det går.
Vilket känns ganska tryggt, men frågan är bara - hur lång tid det kommer ta!
Kommer jag hem i tid imorgon och inga andra är hör hemma ska jag försöka få tag i denne person och höra hur långt det har kommit och om man kan se när det blir.
Än så länge gör jag andra saker när dessa tankar dyker upp.
Och hoppas på att det kan hålla i sig ett tag till :-(

Sen är det en annan sak som jag grubblar mycket på, å det är min minsta tjejs situation.
För hur det kommer sluta med det och om allt har läkt som det ska under gipset.
Med tanke på att de sista bilderna från röntgen inte var de bästa *~*
Vill liksom inte att hon ska få men längre fram i livet eller att det ska strular för henne - som det gjort för mig.
Vet liksom inte vad jag kan göra eller vända mig någonstans för att få svar eller råd om detta..
Känner mig så handfallen som mamma i detta, att man inte kan finnas där för henne som hon skulle vilja & behöver!
Att man inte själv inte mår bra - så man kan peppa henne mera :-/
Fast jag försöker, de dagar jag själ. Inte har så ont eller mår riktigt uselt!!
Att hon har fått komma till dagis lite strö dagar & korta dagar gör mycket.
För hon får vara med sina vänner igen och göra mera saker - mer än vad jag kan ge förtillfället.
Ser på henne att hon är nöjd & glad där, men även att hon tycker det är tufft :-/
När det gäller min äldsta tjej mår jag inte heller så bra över.
För hon får inte den uppmärksamheten som behöver, pga allt som är just nu :-(
Och hon skulle behöva mer av det just nu också, då jag märker på henne att något är galet ;-/
Även om hon säger att allt är bra och livet leker..
Så just i dagens läge känner jag mig som en riktigt usel mamma till båda mina döttrar.
Vill finnas där för dem och göra saker tillsammans med dem.
Är lite rädd över att mista deras kärlek till mig och mista annat också :-(
Jag vet inte hur jag ska få detta bättre igen, för ibland känns det som att det är försent reda :-(

Nej nu ska jag ta mig en kvälls dusch och skölja bort allt jävla elände och hoppas på att tankarna ger med sig efter det.
Så man sova någon timme inatt och känna sig lite pigg inför morgondagens möte....

Ha det & ta hand om Er - Man vet ju liksom inte när allt tar slut *~*. :o

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Varför ska livet vara så jävla jobbigt? När ska saker & ting bli bättre? Hur man än gör så hamnar man på botten lika fort igen.... Är det då man ska ge upp totalt eller ska man kämpa vidare?? Jag kan ärligt säga att jag vet inte hur jag ska gör...

Ja då har det gått ännu en vecka. Sitter här i soffan och tänker på vad som har hänt under den senaste tiden. Vissa saker har gått så himla fort fram, å vissa saker sådär. Men jag är glad över att det äntligen börjar hända lite saker i mitt liv...

Många talar om ärlighet och att man ska stå på sig.. Så nu ska jag släppa bomben - mest för mig själv.. Tror jag i alla fall.. Det har pågått en längre tid nu, så jag själv är rädd för framtiden och mest för mig själv!! Jag har börjat med en...

Sitter i soffan och unnar mig lite vin efter en lång dag och vecka. Medans min sambo tittar på något tråkigt på teven, vilket gjorde att jag hamnade här istället. Lilltjejen sover sen ett tag tillbaka och äldsta tjejen sover över hos en vän. Ida...

Sitter i soffan och funderar över hur man ska få till saker å ting i livet. För hur man än försöker, så kommer det alltid något som gör att tappar lusten.. För min del är det mesta kring min fot, som inte vill bli läkt någon gång. Men har man gått...