Tidigare skrev jag om att, jag längtade till alla var lediga här hemma.
Vilket jag ångrar nu!
Mår nästan sämre nu, då jag inte kan göra allting som min familj vill göra.
Och då gör inte dom de heller :-(
För de tänker på mig & tycker synd om mig!
Så vill jag inte att dessa veckor ska vara!!
Vill verkligen att de ska göra saker även om jag inte klarar av följa med på allt...
Sen biter jag även ihop vissa dagar för att göra dem glada, men får lida som fan efterråt istället.
Men som är värt ibland!
Ser ju tjejernas glada miner när jag säger att idag följer jag med på era äventyr.
Men hur länge kommer jag orka det i längden?
Fyra veckor låter inte långt - men för mig är det de!
Kan säga så här: I måndags följde jag med på deras äventyr, vilket var väldigt trevligt men också jobbigt.
Och som jag känner av än idag :-(
Därav ser jag inte fram emot denna semester alls *~*
Å idag vill de att jag ska följa med på en sak, men jag har inte bestämt mig än hur jag ska göra :-(. *~*