Direktlänk till inlägg 9 juli 2013

Usch

Av tezzan39 - 9 juli 2013 18:20

Såg att jag försökte skriva inatt - hihi inte ens jag själv förstår vad jag ville :-/
Var nog lite påverkad fortfarande av allt de lugnande jag fick & plus mina egna värktabletter som gör sitt.
Känner av en enorm trötthet idag med och värken gör sitt :-(

I några dagar nu så har jag mått skit dåligt!
Vet inte varför fullt ut - men lite *~*
Det mesta handlar om detta med försäkringskassan - att de inte vill bevilja min sjukskrivning!
Har skickat överklagan på överklagan, plus väntar på svar efter min senaste överklagan nu!
Dessutom så har jag fått skicka in en ny Sjukanmälan - vilket man kan hålla tummen på ett bättre svar!
Men när man varit utan inkomst från dem sedan början av Mars, så börjar det sätta sina spår.
Vet snart inte vad jag ska ta mig till, för allt kostar ju!
Sen dessutom tar mitt frikort slut denna månad!
Och hur fan ska man ha råd med sjukbesöken & kiropraktorn efter det?!
Allt känns bara så förjävlig just nu!!!!
Jag verkligen hatar mig själv & mitt liv just nu!!
Inte ens kul att vara mamma i detta läget heller, när man hela tiden måste säga nej till saker tjejerna vill göra!
Fast det hänger också mycket på min jävla värk oxå!
Det kommer inte bli någon rolig sommar detta år!!
Men hoppas att min sambo och tjejerna kommer göra saker ändå om dagarna!
För som alla nära och kära vet, så säger jag Nej till allting och stänger mig inne.
Till en viss del har jag försökt att göra saker men det slutar bara i kaos!
Jag har inget liv längre och känner att jag inte har någon bra framtid heller!
Har liksom gett upp allting!
Härom dagen så fick jag lust att försöka städa lite här hemma - vilket slutade i väldigt mycket värk & tårar!
Inte ens det klarar jag av!
Mitt liv verkligen suger!
Tur att min äldsta tjej var hemma och hjälpte till att avsluta det.
Jag blev mest arg och irriterad - för hur ska man kunna ta sig an ett arbete när man inte ens klarar av att städa?!
ORKAR INTE MERA NU!!
Vill bara få hjälp och återgå till ett normalt liv igen!
Men som inte värkar bli så!!!!!
Har ju liksom gått så här i snart ett år nu - utan att blivit bättre, utan snarare sämre!!
Min kiropraktor är på semester och jag vet inte hur jag ska klara dessa veckor utan hans hjälp?!
Har så jävla ont i min rygg och nacke så jag knappt tar mig fram för den värken!
Och sedan har jag ju även värken i min förbannade fot & som sitter längst med benet!
Efter igår så har jag även ont i munnen!!
Vill bara skrika och gråta ut allting!
Tänk om man kunde få vakna en morgon och allt kunde vara borta!
Att det kunde försvinna lika snabbt som det dök upp!
Varför???

Hur jag än försöker bita ihop och göra saker så faller jag lika fort ner igen!
Finns så otroligt mycket som jag saknar i mitt liv för stunden, men som orken säger ifrån på!
Fattar inte hur jag ska komma ur detta helvete!
Nästa vecka ska jag till psykiatrin och som jag hoppas på kommer gå bra.
Att jag kommer få en person som jag kan släppa ut saker för och får mera stöd å hjälp!
Har lite panik över detta möte - för det är ju jag som ska prata och den andra ska ju bara lyssna!
Jag som har så svårt att prata om det som handlar om mig själv :-(
Det är ju lättare att lyssna på andra.
:-(. *~*

Just nu sitter jag och har så mycket tankar om precis allting.
Inte långt från att tårarna vill komma ut.
Men samtidigt så känns det som att tårarna är slut, efter allt gråtande de senaste dagarna.
Kan tårar ta slut hos en människa?
Precis lika lätt som att lust & ork tar slut?
Kan ändå säga att jag är lättad över att min familj vill vara vid min sida trots allt som har hänt.
Och att de fortfarande försöker liva upp mitt liv.
Även om jag säger nej till det mesta.
Vissa dagar sätter jag lite måsten på mig själv & det hjälper lite grann - men inte alla gånger!
Försöker ta en dag i taget - mycket för att jag inte vet hur jag mår från dag till dag!
Vilket inte alla i min närhet kan acceptera alla gånger, framför allt mina tjejer.
Å det gör mig ännu mera ledsen, att se deras besvikna ögon.
Kan även tänka mig vad de tänker om mig också just i den stunden!
Det är verkligen svårt att vara en bra mamma, sambo, syster och vän - när ens eget liv inte fungerar alla dagar!!
Och att vissa inte förstår alls!
Jag vill, jag försöker, jag kämpar - men får inte så mycket respons från vissa ställen eller personer.
Så då tar även denna känsla slut och man tappar mera dag för dag än att bygga upp något.

De dagar som är någorlunda så försöker jag göra något som gynnar båda tjejerna i första hand & sedan tar jag mina mål efter det.
Efter en sådan dag så blir kvällen tuffare och dagen efter blir ännu tuffare!
Men man försöker i alla fall *~*

Just nu i denna stund skulle jag vilja krypa upp en viss famn och bara vara..
Men som tyvärr inte går, då personen inte finns i min närhet.
Fast under kvällens gång kanske :-)
Håller en tumme på att det blir så, för det skulle verkligen behövas känner jag.
Inget prat eller frågor - bara en omfamning.

Finns så mycket som jag skulle vilja tala om för min sambo, men som inte kommer ur mig.
Antingen är det barn som är kring oss, eller så är vi trötta.
Kan även vara så att han jobbar bort och kommer hem sent eller gör något annat.
En dag kanske jag kan få till det under hans semester.
För även om det funnits tillfällen att kunna prata så kommer det inget ur mig just då!
Vet liksom inte hur man ska börja med en sådan sak.
Eftersom jag tycker det är skit jobbigt att prata om det, men det känns ändå som ett måste från min sida.
Försöka förklara vissa saker i den mån jag kan själv.
Jag känner att det är ju liksom inte bara mina vänner som jag håller mig undan för, utan även min sambo.
Och det känns inte helt rätt.
Även om han vet om att jag har det tufft med mycket just nu, sen vet han säkert mera än vad jag tror.
Han känner nog av mycket - även om jag tycker att jag inte visar så mycket när alla är hemma.
Men han känner ju mig :-/
Sen är det även en annan sak som gör att det tar emot, för jag vet att han har det jobbigt med en annan sak.
Å då backar jag mera *~*
Vilket jag gör mot många andra också.
Vill kunna sköta mig själv och kunna komma ur detta på mitt sätt - men som kanske inte är den bästa lösningen.
En dag kanske jag kommer bli starkare och kan öppna mig för andra i min närhet.
Eller så blir det inte så!


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av tezzan39 - 1 februari 2015 00:23

Varför ska livet vara så jävla jobbigt? När ska saker & ting bli bättre? Hur man än gör så hamnar man på botten lika fort igen.... Är det då man ska ge upp totalt eller ska man kämpa vidare?? Jag kan ärligt säga att jag vet inte hur jag ska gör...

Av tezzan39 - 21 november 2014 19:44

Ja då har det gått ännu en vecka. Sitter här i soffan och tänker på vad som har hänt under den senaste tiden. Vissa saker har gått så himla fort fram, å vissa saker sådär. Men jag är glad över att det äntligen börjar hända lite saker i mitt liv...

Av tezzan39 - 12 oktober 2014 21:00

Många talar om ärlighet och att man ska stå på sig.. Så nu ska jag släppa bomben - mest för mig själv.. Tror jag i alla fall.. Det har pågått en längre tid nu, så jag själv är rädd för framtiden och mest för mig själv!! Jag har börjat med en...

Av tezzan39 - 27 september 2014 23:37

Sitter i soffan och unnar mig lite vin efter en lång dag och vecka. Medans min sambo tittar på något tråkigt på teven, vilket gjorde att jag hamnade här istället. Lilltjejen sover sen ett tag tillbaka och äldsta tjejen sover över hos en vän. Ida...

Av tezzan39 - 17 augusti 2014 22:34

Sitter i soffan och funderar över hur man ska få till saker å ting i livet. För hur man än försöker, så kommer det alltid något som gör att tappar lusten.. För min del är det mesta kring min fot, som inte vill bli läkt någon gång. Men har man gått...

Ovido - Quiz & Flashcards