Ligger i min dotters säng medan hon sitter på golvet och leker med sina saker för fullt.
Vi tog en lugn hemma dag idag, efter gårdagens aktiviteter.
Med måla, rita, klistra & klippa :-) , hon har tur som har en mamma som gillar att hålla på med sådant..
Ser på henne hur hon saknar att få vara på dagis, så man får göra det bästa av situationen här hemma :-)
Funderar även på om vi ska försöka få till en dag nästa vecka och hälsa på förskolan :-)
Samtidigt som jag förstår hennes känsla och längtan efter att få umgås med sina vänner normalt och kunna göra saker obehindrat :-/
För så har jag känt länge nu, eftersom jag har varit hemma lite längre än henne.
Men är inte lika rastlös som henne - för mig har det gått över.
Fast vissa dagar är jobbigare än andra :-/
När man är i denna situation så känner man sig väldigt instängd och ensam *~*
Samtidigt kanske mycket hänger på mig själv också, för att jag inte tillåter mig att göra saker längre.
Bara för jag vet hur ont jag har efteråt :-(
Men får en sådan jävla ångest också över att jag inte gör sådant som jag egentligen vill göra.. *~*
Jobbig situation blir det, för både mig och de som står mig nära..
Det har gått så långt att man blir inte ens tillfrågad om saker och ting längre.
Vilket jag har full förståelse för också, eftersom svaret oftast blir nej - så förstår jag att man ger upp till slut *-*
Det som egentligen tar mig hårdast är att min sambo även blir lidande - jag menar han är ju frisk och kan göra saker, men blir inte heller tillfrågad!
Bara för min jävla situation så verkar det som att allting försvinner för oss - vilket är skit tråkigt!
Blir liksom tuffare att hitta tillbaka till allting när det här väl är över..
Vilket jag hoppas på själv blir snart, väldigt snart!!
Vill bara tillbaka till ett normalt liv och kunna komma tillbaka till arbetslivet igen. *~*
Även om jag inte kommer återgå till mitt arbete som jag har, för mitt vikariat går ut å finns ingen möjlighet att bli förlängd.
Men man får hoppas på det bästa även inom detta - att någon vill ha en efter en långtids sjukskrivning :-(
Annars får man väl även försöka komma på andra lösningar!
Vilket jag har funderat lite på ett tag, men inte bestämd mig hur jag ska göra än :-/
Först och främst ska jag själv må bättre och komma tillbaka till mitt liv, framförallt hitta tillbaka en livs gnista - om det går att göra det vill säga :-/
För just idag känns allt bara skit och ingenting ser ljust ut!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Varför ska livet vara så jävla jobbigt? När ska saker & ting bli bättre? Hur man än gör så hamnar man på botten lika fort igen.... Är det då man ska ge upp totalt eller ska man kämpa vidare?? Jag kan ärligt säga att jag vet inte hur jag ska gör...

Ja då har det gått ännu en vecka. Sitter här i soffan och tänker på vad som har hänt under den senaste tiden. Vissa saker har gått så himla fort fram, å vissa saker sådär. Men jag är glad över att det äntligen börjar hända lite saker i mitt liv...

Många talar om ärlighet och att man ska stå på sig.. Så nu ska jag släppa bomben - mest för mig själv.. Tror jag i alla fall.. Det har pågått en längre tid nu, så jag själv är rädd för framtiden och mest för mig själv!! Jag har börjat med en...

Sitter i soffan och unnar mig lite vin efter en lång dag och vecka. Medans min sambo tittar på något tråkigt på teven, vilket gjorde att jag hamnade här istället. Lilltjejen sover sen ett tag tillbaka och äldsta tjejen sover över hos en vän. Ida...

Sitter i soffan och funderar över hur man ska få till saker å ting i livet. För hur man än försöker, så kommer det alltid något som gör att tappar lusten.. För min del är det mesta kring min fot, som inte vill bli läkt någon gång. Men har man gått...