Nu kommer dessa tårar som jag har velat fått ur mig i flera dagar....
Då kanske de släpper lite över bröstet för stunden..
Hoppas kam man ju alltid göra..

Igår unnade jag mig en klippning för jag fick lite pengar från min sambo, vilket kändes bra för stunden.
Sen kom ångesten & paniken över mig!
För de pengarna hade ju kunnat gått till något som var viktigare.
Men nu är det gjort och man få ta smällen..

Det finns så mycket som jag skulle behöva ordna till - men för stunden har jag lagt det åt sidan.
Mest för att jag vet inte hur jag ska lösa det på bästa sätt!
Får jag inte till detta inom kort, så kommer det här sluta ännu sämre än vad de är!
Vet inte hur det kommer bli i slutändan...
Det gör att jag har en stor panik över saker & ting!
Allt det här kan bara sluta på ett sätt känns det som - allt kommer gå åt helvetet!
Och som tycker att jag redan är nere på bitter med allt det andra!
Hur ska man orka ta sig upp igen?
Kommer jag att lyckats med det eller inte?
Jag menar, inget annat fungerar ju som det ska, så varför ska detta göra det?!

Nu måste jag lugna ner mig och få tårarna att sluta rinna:
För snart kommer lilla tjejen vakna och jag vill inte att hon ska hitta mig som ett vrak i soffan!!
Hon behöver inte se mera eller ta mera från mig!!

Orkar inte mera NU!
Vill inte ha det så här!!
Pallar inte att klättra uppåt igen!
Jobbigt läge!
Hata mig själv så jävla mycket så det finns inte!
Finns inget som är positivt med mig..
Så om jag själv inte tycker om mig som jag är - Så varför skulle andra tycka annorlunda?
Jag förtjänar inte det!!
Är för usel människa till alla i min närhet!

Men kommer försöka finnas vid mina tjejers sida och min sambo!
För jag älskar dem oerhört mycket - även om jag inte visar det så ofta!
Vad som än händer eller sker inför framtiden så kan jag bara hoppas på att de vet om det & känner av det!

Som jag skrev tidigare så mår jag skit över att inte ha någon bra ekonomi!
Blev ännu sämre då posten kom idag (igår) - då man fick en räkning som ska betalas senast om tre dagar!
Och hur ska man få till det, när man inte ens har den summa?
Nu blir jag bara ännu mera frustrerad över hela denna situation!!
För så länge de inte vill bevilja mig sjukpenning så kommer allt gå åt helvete!
Eftersom jag inte får någon inkomst - bara utgifter!
Vet inte vad jag ska ta mig till snart med detta elände!
Sen dessutom så har mina tjejer pratat om vad vi skulle kunna göra på semestern idag!
Vilket jag inte ens har svarat på.
Försökt att prata om någonting annat istället.
Men hur länge ska de gå på den saken tro?!
Visst så kanske man kan få till vissa saker, som inte kostar så himla mycket.
Om det nu finns sådana saker vill säga.
Det är bara så tufft att se deras besvikelser i ögonen & hur de kryper ihop å blir lite ledsna.
Även om min sida är skit för stunden inom ekonomin, så km jag bara hoppas på att de kommer göra något med sin pappa, eftersom han kanske har det bättre än jag.
Tråkigt att tänka på det sättet - men så kommer det bli.
Jag vill att de ska få en bra sommar, med härliga minnen - även om jag inte kommer närvara på allt.
Fy fan säger jag bara till det mesta just nu!! *~*
Det är ju inte konstigt att man mår skit då man bara får en massa motgångar hela tiden....

Idag (igår) fick jag höra om en man som hade ganska lika bekymmer som mig i ryggen.
Och som hade satt sig i foten..
Han hade fått en operation för det inom tre månader, då de konstaterade problemet!
Men det var inte här i Uppsala, så det var säker därför han slapp all denna jävla väntan överallt!
Tyckte synd om mig och hoppades på ett bra slut.
Vilket jag själv har tappat allt för!
Känns liksom inte som att jag kommer få den hjälp jag behöver!
Utan bara ännu mera undersökningar och flera läkare som ska lägga sig i.. :(
Allt känns bara så jävla hopplöst med allting !
Men det är tur att jag har mina underbara döttrar vid min sida, annars vet jag var jag hade varit nu.
Håller igen och biter ihop för deras skull.
Vill inte att de ska behöva mera bekymmer, än va de redan har i sina liv :-(

Sen finns det ytterligare en sak som gör mig förbannad.
Och det är att min äldsta dotter har problem med en kille i hennes närhet.
En kille som säger massa dumma och fula saker, så fort de stöter på varandra.
Å dessutom har skickat taskiga sms och hittar på en massa skit om henne!
Vet inte riktigt hur jag ska göra med detta, utan att bara stå vid hennes sida.
Däremot har jag även sagt att om detta inte tar slut snart så kommer jag gå vidare med detta!
Det är säkert därför hon är mera hemma nu för tiden & inte vill visa sig ute :-/
Någon som har något bra råd inom detta - så tar jag gärna emot det!

Nu ska jag försöka få lite sömn så man pallar med dagen som kommer.
Utan några onödiga tjafs från olika håll..
Synd bara att man inte är ett dugg trött nu :-/
Men kommer garanterar vara det senare idag *~*

Såg att jag försökte skriva inatt - hihi inte ens jag själv förstår vad jag ville :-/
Var nog lite påverkad fortfarande av allt de lugnande jag fick & plus mina egna värktabletter som gör sitt.
Känner av en enorm trötthet idag med och värken gör sitt :-(

I några dagar nu så har jag mått skit dåligt!
Vet inte varför fullt ut - men lite *~*
Det mesta handlar om detta med försäkringskassan - att de inte vill bevilja min sjukskrivning!
Har skickat överklagan på överklagan, plus väntar på svar efter min senaste överklagan nu!
Dessutom så har jag fått skicka in en ny Sjukanmälan - vilket man kan hålla tummen på ett bättre svar!
Men när man varit utan inkomst från dem sedan början av Mars, så börjar det sätta sina spår.
Vet snart inte vad jag ska ta mig till, för allt kostar ju!
Sen dessutom tar mitt frikort slut denna månad!
Och hur fan ska man ha råd med sjukbesöken & kiropraktorn efter det?!
Allt känns bara så förjävlig just nu!!!!
Jag verkligen hatar mig själv & mitt liv just nu!!
Inte ens kul att vara mamma i detta läget heller, när man hela tiden måste säga nej till saker tjejerna vill göra!
Fast det hänger också mycket på min jävla värk oxå!
Det kommer inte bli någon rolig sommar detta år!!
Men hoppas att min sambo och tjejerna kommer göra saker ändå om dagarna!
För som alla nära och kära vet, så säger jag Nej till allting och stänger mig inne.
Till en viss del har jag försökt att göra saker men det slutar bara i kaos!
Jag har inget liv längre och känner att jag inte har någon bra framtid heller!
Har liksom gett upp allting!
Härom dagen så fick jag lust att försöka städa lite här hemma - vilket slutade i väldigt mycket värk & tårar!
Inte ens det klarar jag av!
Mitt liv verkligen suger!
Tur att min äldsta tjej var hemma och hjälpte till att avsluta det.
Jag blev mest arg och irriterad - för hur ska man kunna ta sig an ett arbete när man inte ens klarar av att städa?!
ORKAR INTE MERA NU!!
Vill bara få hjälp och återgå till ett normalt liv igen!
Men som inte värkar bli så!!!!!
Har ju liksom gått så här i snart ett år nu - utan att blivit bättre, utan snarare sämre!!
Min kiropraktor är på semester och jag vet inte hur jag ska klara dessa veckor utan hans hjälp?!
Har så jävla ont i min rygg och nacke så jag knappt tar mig fram för den värken!
Och sedan har jag ju även värken i min förbannade fot & som sitter längst med benet!
Efter igår så har jag även ont i munnen!!
Vill bara skrika och gråta ut allting!
Tänk om man kunde få vakna en morgon och allt kunde vara borta!
Att det kunde försvinna lika snabbt som det dök upp!
Varför???

Hur jag än försöker bita ihop och göra saker så faller jag lika fort ner igen!
Finns så otroligt mycket som jag saknar i mitt liv för stunden, men som orken säger ifrån på!
Fattar inte hur jag ska komma ur detta helvete!
Nästa vecka ska jag till psykiatrin och som jag hoppas på kommer gå bra.
Att jag kommer få en person som jag kan släppa ut saker för och får mera stöd å hjälp!
Har lite panik över detta möte - för det är ju jag som ska prata och den andra ska ju bara lyssna!
Jag som har så svårt att prata om det som handlar om mig själv :-(
Det är ju lättare att lyssna på andra.
:-(. *~*

Just nu sitter jag och har så mycket tankar om precis allting.
Inte långt från att tårarna vill komma ut.
Men samtidigt så känns det som att tårarna är slut, efter allt gråtande de senaste dagarna.
Kan tårar ta slut hos en människa?
Precis lika lätt som att lust & ork tar slut?
Kan ändå säga att jag är lättad över att min familj vill vara vid min sida trots allt som har hänt.
Och att de fortfarande försöker liva upp mitt liv.
Även om jag säger nej till det mesta.
Vissa dagar sätter jag lite måsten på mig själv & det hjälper lite grann - men inte alla gånger!
Försöker ta en dag i taget - mycket för att jag inte vet hur jag mår från dag till dag!
Vilket inte alla i min närhet kan acceptera alla gånger, framför allt mina tjejer.
Å det gör mig ännu mera ledsen, att se deras besvikna ögon.
Kan även tänka mig vad de tänker om mig också just i den stunden!
Det är verkligen svårt att vara en bra mamma, sambo, syster och vän - när ens eget liv inte fungerar alla dagar!!
Och att vissa inte förstår alls!
Jag vill, jag försöker, jag kämpar - men får inte så mycket respons från vissa ställen eller personer.
Så då tar även denna känsla slut och man tappar mera dag för dag än att bygga upp något.

De dagar som är någorlunda så försöker jag göra något som gynnar båda tjejerna i första hand & sedan tar jag mina mål efter det.
Efter en sådan dag så blir kvällen tuffare och dagen efter blir ännu tuffare!
Men man försöker i alla fall *~*

Just nu i denna stund skulle jag vilja krypa upp en viss famn och bara vara..
Men som tyvärr inte går, då personen inte finns i min närhet.
Fast under kvällens gång kanske :-)
Håller en tumme på att det blir så, för det skulle verkligen behövas känner jag.
Inget prat eller frågor - bara en omfamning.

Finns så mycket som jag skulle vilja tala om för min sambo, men som inte kommer ur mig.
Antingen är det barn som är kring oss, eller så är vi trötta.
Kan även vara så att han jobbar bort och kommer hem sent eller gör något annat.
En dag kanske jag kan få till det under hans semester.
För även om det funnits tillfällen att kunna prata så kommer det inget ur mig just då!
Vet liksom inte hur man ska börja med en sådan sak.
Eftersom jag tycker det är skit jobbigt att prata om det, men det känns ändå som ett måste från min sida.
Försöka förklara vissa saker i den mån jag kan själv.
Jag känner att det är ju liksom inte bara mina vänner som jag håller mig undan för, utan även min sambo.
Och det känns inte helt rätt.
Även om han vet om att jag har det tufft med mycket just nu, sen vet han säkert mera än vad jag tror.
Han känner nog av mycket - även om jag tycker att jag inte visar så mycket när alla är hemma.
Men han känner ju mig :-/
Sen är det även en annan sak som gör att det tar emot, för jag vet att han har det jobbigt med en annan sak.
Å då backar jag mera *~*
Vilket jag gör mot många andra också.
Vill kunna sköta mig själv och kunna komma ur detta på mitt sätt - men som kanske inte är den bästa lösningen.
En dag kanske jag kommer bli starkare och kan öppna mig för andra i min närhet.
Eller så blir det inte så!

Jaha denna kväll blev det inte mycket gjort,,, :-/
Mestadels sovit efter mitt tandläkarbesök,,,,,,,fick lugnade av dem och sedan - sen började dem :-( *~*
Och nu börjar även värken göra sig i munnen!å jag som har reda en paus.

God Natt

Fy vilken hemsk dag!!!
Fick lida idag för gårdagens händelse!
Men bet ändå ihop och gjorde lite saker som jag lovat, fast det var tufft som fan!
Ville egentligen bara vara hemma, men jag får väl ta igen mig imorgon på förmiddagen istället!
Och ladda om för ett besök till tandläkaren :-(
Vilket jag är nervös över som fan, kan bara hoppas att det slutar bra. :-/
Så kvällen kommer bli väldigt lugn, eftersom jag kommer få en del lugnande *~*

Idag blev det en tur till barnakuten med min äldsta dotter.
Hon har pajat sitt ena knä för ett tag sedan & blir inte bättre utan sämre, därav detta besök.
Men som slutade i kaos!!
Det enda vi fick var värktabletter och åka hem!
Ingen tittade eller undersökte henne!
För de tyckte vi skulle gå via vår vårdcentral och få en remiss istället!!
Vad är vården på väg?
Inte så konstigt att man tappar allt och blir skit förbannad!!
Jag verkligen hatar allt som har med vården att göra!!

Men min minsta dotter fick en bra hjälp i alla fall när vi var till läkaren i veckan!
Det är tur i alla fall att någon får den hjälp som behövs!
Tyvärr så verkar inte penicillinet än, som jag hoppas att det gör inom kort!
För igår sprack den andra trumhinnan på henne också *~*
Så även hon varvar med värktabletter för stunden!

Så jag skulle vilja lite förändring i livet nu!!
Orkar inte med alla dessa jävla motgångar man får!
Blir det inte ändring inom väldigt snar framtid så kommer skita i precis allting!
Då ger jag verkligen upp precis allting å skiter fullständigt i vad andra kommer tycka & tänka om det.
För jag själv tycker att det blir bäst så i slutändan om inte hjälpen eller någon förändring kommer ske snart!!!

God Natt
:-(
*~*
:-/
*_*

Blir en tur till närakuten snart med minsta tjejen :-(
Det vill inte sluta rinna eller värka i hennes öra :-/
Stackars henne å hennes öron!!
Hoppas på att det kommer gå bra och att vi blir väl bemötta.
Så det inte blir som sist när vi kollade öronen där :-/
Och att de kommer höra mig, då jag inte har någon röst!!
Är så jävla less & irriterad över allting för stunden!
När ska man få hämta andan och få lugn ro?
Skiter i allting snart!!

Nu ska jag göra det sista för att ta mig till stan för att få till saker & ting :-/

I onsdags blev det mys med båda tjejerna på förmiddagen, å sedan umgicks de med sina vänner under dagen.
Äldsta tjejen satt sedan vid datorn en hel del och chatta lite.
Medan lilla tjejen var med en granne och kom hem för att hämta badkläder - vilket jag inte tyckte var någon bra idé.
Eftersom hon har haft väldigt ont i ena örat & trumhinnan hade spruckit på förmiddagen :-(
Då blev det inte några glada miner här hemma, å jag förstår hennes frustration i detta :-(
Efter ett tag önskade hon att man kunde få äga en förtrollad ring - för då skulle hon göra att alla människor på denna jord skulle få det bra & alltid vara friska.
- och att mamma skulle få en frisk fot & rygg, för då skulle allting bli bättre :-)
Tänk vad barn har mycket tankar om livet och förstår mera än vad man tror, trots att de är små..
Efter vår pratstund om livets mening och mycket annat, berättade hon att hon ville göra något - så man kan få glömma bort lite elände i livet.
Så det slutade med ett samtal till moster & vi åkte dit :-)
Vilket gjorde henne gladare på en gång, lite kan göra så mycket i slutändan.
Dessutom skulle hon få stanna kvar över natten och busa med sin kusin också ;-)
När jag väl kom hem igen var det bara att ladda om batterierna fö att sedan köra in min sambo till stan igen.
Som skulle gå & se på Def Leppard med min svåger :-)
Lite avis blev jag - men visade det inte.
Hade varit trevligt att få se & höra dem liv..
Men när det kom på tal så ville jag vara hemma med mina tjejer istället.
Och för att det va mitt i veckan - fast vad gjorde det egentligen??
Jag menar man är ju bara hemma i stort sett och försöker komma på fötter igen *~*
Kanske kan man få detta tillfället en annan gång..
Passade på att umgås lite extra med äldsta tjejen, men som valde datorn istället :-/
Det är väl så ju äldre de blir, man får nog vänja sig med det.
Men gör man det som en mamma?
Tror inte det!

Idag däremot hade jag ont redan när jag vaknade - vilket känns kass!
Och sedan saknade jag lilla tjejen som inte låg bredvid mig på morgonen & inte heller mös med mig i soffan *~*
Vilket jag får ta igen imorgon, med tanke på att hon kom hem under kvällen.
Hann prata med henne om hur det hade varit och om det som de hade gjort.
Hon var jätte nöjd och belåten, sedan kom tårarna vid sängdags :-(
Värken i örat hade kommit tillbaka, så jag kollade och hon var ännu mera smetig än tidigare :-(
Blev att ge henne en supp och försöka få henne att slappna av, vilket hon gjorde efter 1 1/2 timme *~*
Så det är bara att kontakta läkaren senare idag!
Jag lider med henne när det gäller hennes öron..
Vill kunna göra mera än vad jag kan för henne!
När det gäller min egen värk så avtog det lite grann under förmiddagen.
Ville helst av allt bara vara & ta hand om mig själv hela dagen, men så blev det inte.:
För äldsta tjejen vill hitta på något - bara hon å jag :-)
Det slutade med att vi tog en tur till en familj, vilket var evigheter sedan vi träffades.
Vilket var väldigt trevligt och mysigt ;-)
Så jag bet ihop ordentligt och är ändå nöjd med dagen.
Även om jag vet att det kommer jag få lida för senare idag!
Men hoppas på det bästa & att jag kommer klara av dagen.
Då måste jag klara av och stå emot sådant som är för tufft att genomföra.

Idag fick jag min efterlängtade kallelse, som jag ska få gå till om ca två veckor.
Håller en tumme på att det kommer gå bra och sluta bra.
Även om det är en skit tuff sak - men ett måste från min egen sida & min läkare!

På eftermiddagen har jag klurat lite på en sak när det gäller mig själv.
Saker som jag är lite orolig över, men vet inte hur jag ska kolla upp det heller.
Det handlar om mitt minne, som är helt kasst!
Kommer liksom inte ihåg saker som jag har gjort eller saker som ska göras!
Och det skrämmer mig lite grann.
För saker fån när man själv var lite, förstår jag att man inte kommer ihåg så bra längre.
Men när det gäller saker som jag har varit med om för någon månad eller vecka sedan är helt borta!!
Skulle verkligen vilja veta när saker och ting ska bli bra igen!
För snart kommer jag bryta ihop totalt, eftersom det bara blir mer & mer konstiga saker som händer!

Finns så himla mycket som jag skulle vilja få ut mig, men kommer inte fram!
Sen dessutom känner jag att mina ögon säger ifrån för mitt skrivande för stunden!!

Ligger i sängen och lyssnar på familjens djupa andetag.
Själv kan jag inte sova, hur jag än försöker.
Så man hamnade här istället *~*

Helgen har varit lugn och trevlig :-)
I lördags var vi och hejade på äldsta dotterns fotbollsmatch.
Vilket var en trevlig dag - trots att det blev förlust :-/
Men det kommer nog ta igen det på nästa match istället, om det nu blir några flera matcher innan de tar sommarlov.
För sedan är det ju innebandyn som sätter igång igen :-)

I fredags gjorde jag en sak som gjorde att jag känner mig mera irriterad över min situation!
Men det är ju ett måste och man får väl vara glad över att det fungerar någorlunda i alla fall :C
För nästa månad kommer bli mycket tuffare :O
Vilket jag går och funderar på redan nu, hur jag ska kunna lösa det på bästa sätt *~*
Får jag inte till detta - då finns det absolut inget hopp inför framtiden :-(
Fy van vad jag hatar det mesta just nu!
Snart skiter jag i precis ALLT!!

Nu måste jag försöka sluta att grubbla över saker som bara ställer till det i slutändan!!
Men det är svårt med vissa saker :-/

Nej man kanske ska försöka slappna av lite nu, så jag är relativt pigg senare idag :-/
Och framför allt så jag pallar med mina tjejer!
God Natt
:-(